Mot ljusare tider och tillbaka!

Har börjat småkika på lägenheter i Umeå, tragiskt nog började jag plötsligt må riktigt dåligt. Efter 18 år i samlevnad med familjen börjar jag inse att jag verkligen inte vill bo själv. Är mer än räddsla som växer ur magen till en klump i halsen. Kan inte vara normal...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0