Idag är det den första november, med andra ord fyra, ja fyra månader som jag har varit tsm med Oscar. Snart ett halvår. Tiden bara flyger förbi! Synd att det var igår han var tvungen att hoppa på tåget. Det var som om jag inte ville släppa taget om honom, fast samtidigt var tåget redan försenat och jag visste att det skulle fara när som helst. Då var det bara att gilla läget, släppa taget. Det blir egentligen inte sådär riktigt känslosamt och jobbigt fören man sitter i bilen och har 1h bilresa framför sig hem. För andra gången har vi alldeles för lite bensin och måste chansa till att vi klarar oss till Boliden för att tanka. Jag och pappa alltså!

Idag har det inte hänt någonting alls. Allt känns så tråkigt och jag är rastlös som jag bara kan bli utan min älskling. Kommer nog tillbaka på fötterna när skolan börjar, och på tal om skolan, det är sjukt mkt jag ligger efter i just nu. Blir att plugga matte, har provet på tisdag och match imorgon. Fysik, kemi, historia. Skolan har kommit över huvudet på mig, dränker mig i ångest. En timma kvar tills ridningen börjar, och utfodring för min del ikväll. Kommer hem väldigt sent och vars kan jag hitta krafterna till matte då?

Nog med snack, hadehade!